Vad händer när järnullen brinner?

Frågeställning: Vad händer när järnullen brinner?


Hypotes:
Då järnullen brinner tror jag att den kommer bli mer kompakt. Jag tror alltså att järnullen som brinner blir tyngre och då är det inte längre jämvikt. Eller så kan båda järnullsbitarna brinna upp eftersom järn leder värme väldigt lätt. Så båda järnullen kan då bli påverkade av värmen. 


Material: järnull, balansvåg, tändsticka

Resultat:
Ullen glödde med gulröd färg. Vågen tippade över och ullen blev tyngre. Ullen blev gråsvart med små kulor i. 

Slutsats:
Järnet reagerade med syret. För att starta reaktionen tände vi med tändsticka. Det har tillkommit i järnullen. Ämnet järnoxid har även kommit till järnullen på grund av elden. 

Järn + syre --> järnoxid

Fe + O --> Fe 3O4

Friktion

Uppgift:
Du ska dra en person över golvet:som är barfotasom har på sig strumporsom bär gympaskorVad händer? Varför?

Hypotes
Det är många olika saker som kan påverka vilket alternativ som går trögast. Om personen exempelvis är barfota och fötterna är svettiga och golvet är smutsigt går det trögare att dra personen över golvet. Sedan finns det flera olika typer av gympaskor. Vissa gympaskor har en sula som fäster mer än vissa andra, vilket gör att friktionen är olika beroende på vilka skor man har på sig. Dock när det kommer till strumpor så är det alltid ganska lätt att dra en person över golvet. En annan sak som kan påverka vad som är svårare att dra över golvet är hur mycket en person väger. 
Jag tror det kommer att vara svårast att dra personen som är barfota över golvet. 

Testet:
När vi testade att dra Signe över golvet när hon var barfota gick det långsamt att dra henne framåt. Hon stod inprincip helt stilla. Men sedan när hon hade på sig sina skor (vilka för övrigt var Converse) gick det lite lättare. 

Hitta tyngdpunkten

För att kunna hitta tyngdpunkten på en kartongbit behöver man fästa en vikt och en spik på varsin ände på ett snöre. Sedan genom att stoppa fast spiken i ett av hörnen på kartongbiten och låta vikten hänga fritt kan man se att tyngdpunken kommer att finnas någonstans längs med snöret. Sedan kan man upprepa detta med att placera spiken på fler hörn för att ta reda på ett ungefär var tyngdpunkten befinner sig med hjälp av att man ritar streck längs med snöret. Och där strecken korsar varandra finns tyngdpunkten.

Uppgift 20 i matteboken

tyska - genomgång vecka 43, måndag

Svaga verb börjar på ge & slutar på t

Suchen, gesucht = sökt

fragen, gefragt = frågat

arbteiten, gearbeitet = arbetat

spielen, gespielt = spelat

regnet, geregnet = regnat

hören, gehört = hört/lyssnat

machen, gemacht = gjort

feiren, gefeiren = firat

lachen, gelacht = skrattat

tanzen, getanzt = dansat

sagen, gesagt = sagt

kaufen, gekauft = köpt

kosten, gekosten = kostat

-ieren - Undantag

trainieren, trainiert

telefonieren, telefoniert

fotografieren, fotografiert

Regeln för jämvikt

"About a boy" - answers

Will was rich because of his dad. His dad once wrote a Christmas song that got very famous so his father got a lot of money for it. And then when Will’s father died, he inherited the money. 

When Will’s relationships with women got serious he ended the relationship because he wanted his life to be ’simple’.

Countdown was an afternoon TV quiz show that was Will’s favorite programme. 

Fiona and Clive were Marcus’ parents. Fiona and Clive doesn't live together because they separated.

The two adjectives that Marcus use to describe himself are shy and weird. 

What the writes means by ”the wrong trousers, the wrong shoes and the wrong haircut” is probably that Marcus wasn’t like all of the other kids. He wasn't the stereotypic guy in his class and people didn't accept that unfortunately. 

Marcus usually listened to music from the 1960’s.

Skrivuppgift - "Pralinprinsessan"

Jag väljer att ha en pappersförpackning även fast den kan släppa igenom dofter och luft. Papper är tillverkat av trä, vilket är en förnybar resurs. Det är bra eftersom annars finns det risk för att materialet tar slut och då kan man ju inte fortsätta tillverkningen. Ännu en fördel med papper är att det inte krävs lika mycket energi vid framställning av papper jämfört med aluminium och plast.
Det krävs inte supermycket energi för att färga och forma papper heller, vilket är bra för miljön. Om det hade krävts mycket energi hade det släpps ut mycket större mängder kemikalier och så vidare i luften, som då skulle leda till ännu mer skada på jorden.

Man kan även återvinna papper (om det är gjort av återvunnet papper). Att återvinna är bra för då krävs inte nya träd hela tiden, utan man kan göra nya förpackningar med papperet som använts. Dock kan man bara återvinna papper några gånger eftersom efter ett tag försämras kvaliteten på papperet.
Det blir väldigt smidigt om man har en pappersförpackning som man bara kan vika ihop och kasta i återvinningen när man har använt den.

Dessutom kan man få tag på trä i Sverige. Om jag skulle valt aluminium eller plast som man måste importera från andra länder för att kunna använda det, skulle det vara mycket sämre för miljön på grund av transporten som skulle behövas och då skulle avgaser från fordon släppas ut i luften. Avgaserna påverkar då klimatet negativt och bidrar till ett uppvärmt jordklot, vilket så småningom leder till att glaciärer smälter, djur dör ut och så vidare.


Jag valde inte plast eftersom det krävs oftast olja för att framkalla plast och olja är inte en förnyelsebar naturresurs som trä till exempel. Plus så bidrar förbränningen av plast till växthuseffekten. Alltså är plast en bidragande faktor till att jordens klimat blir varmare. Dock kan man återvinna en viss plast och återvunnen plast minskar koldioxidutsläppen med 2 kg jämfört med nytillverkad plast.
Sedan vet jag också att den mesta förpackningsplasten förbränns och att energin kan tillvaratas som fjärrvärme, vilket är en fördel med plast.
Det finns både plus och minus med varje material. Till exempel aluminium kan man återvinna och den är lätt att forma. Och den släpper inte ut dofter, luft och vatten. Men för att kunna tillverka aluminuimförpackningar måste man importera råvaran.

Resonemang om källornas trovärdighet

Källor:

https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%A4mst%C3%A4lldhet

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/j%C3%A4mst%C3%A4lldhet

http://www.heforshe.org/en

http://www.regeringen.se/regeringens-politik/jamstalldhet/

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/j%C3%A4mst%C3%A4lldhetslagen

https://sv.wikipedia.org/wiki/Internationella_kvinnodagen

NE

Jag använde mig av internet för att ta reda på fakta om jämställdhet. Jag tycker hemsidan NE är trovärdig för att det är ämnesexperter och skribenter som skriver ner faktan. Sidan skriver dock inte när texterna senaste uppdaterades (bara årtal) för att flera artiklar har många författare och artiklarna kan då vara uppdaterade olika tider. Men de skriver om de har uppdaterat texten. NE skriver oftast vilka personer som har skrivit faktastyckena. 

Jag skulle kalla NE för en faktasida. Den innehåller inte några egna åsikter, utan bara fakta. Jag tycker NE är en väldigt bra sida för att hitta mycket information.

Wikipedia

Jag vet att man kan ändra wikipedias texter, men jag litade på den eftersom den hade länk till NE och det stod att de hade använt FNs sida. Sidan uppdaterades senast november 2015 och den andra texten uppdaterades 2016. Alltså har de ganska nyligen uppdaterat faktan som står där, vilket gör den mer trovärdig än om den skulle varit uppdaterad för flera år sedan. Man måste vara väldigt kritisk ibland när man läser någonting på Wikipedia och jämföra med andra källor, vilket jag gjorde. 

HeForShe

Jag ville läsa mer om kampanjen HeForShe så jag gick in på deras egna hemsida. Det är FN som administrerar sidan och den var senast uppdaterad i år. Det står inte något datum bara årtal. Eftersom det är FN som håller i sidan och det är FN personal som skriver på sidan så verkar källan trovärdig.

Dokumentation - bil

Först ritade jag en snabb skiss och därefter ritade jag en mer korrekt ritning (fick tyvärr inte med den på bild). Det tog några lektioner att göra "förarbetet" till bilen (alltså skissen och ritningen), innan jag tog med material och började bygga den.

 


När jag började bygga den så använde jag mig av ett mjölkpaket och skar ett öppning på "taket" på bilen. Sen gjorde jag hål på två hål på vardera långsida för att kunna sätta blompinnarna med sugrör på dem, i hålen för att så småningom sätta fast hjul till bilen. Dock gjorde jag fel första gången när jag skulle göra hålen till hjulen. Jag råkade göra hålen för högt upp så hjulen inte nuddade marken. Så jag fick göra om hålen. Innan jag satte fast hjulen, satte jag en remskiva och ett gummiband på blompinnen för framhjulen för att bilen skulle kunna köra framåt. Sen klistrade jag fast motorhållaren några centimeter ifrån framhjulen och batterihållaren placerade jag på taket på bilen.
När jag skulle se om bilen gick framåt så gick den sakta men säkert. Men tyvärr när själva racet var, ville inte bilen gå framåt. vad det berodde på tror jag var för att jag inte gjorde ett hål i botten på bilen där remskivan var. Om jag hade gjort hål där tror jag bilen hade gått betydligt snabbare och gått framåt.
Trots att bilen inte kunde köra är jag nöjd över min bil. När vi fick informationen om att vi skulle bygga en elbil, trodde jag att jag inte skulle få ihop den till en bil. Jag trodde det skulle vara väldigt svårt. Och visst, det var inte lätt, men det var lättare än vad jag trodde. Och jag är nöjd över att jag förstod var man skulle behöva ha remskivan. Utseendet på den är det enda jag inte är nöjd med.

Jag är nöjd över att jag hittade olika material som jag kunde återanvända. Jag använde mig av mjölkkartong och korkar från tidigare petflaskor, plus materialen man fick från läraren.

Nu när jag tänker efter skulle jag kanske gjort bilen mindre, för det kanske hade gett den mer fart. Eller så kanske jag hade gjort den plattare för att se om det skulle haft en stor betydelse.

Länk till film: https://www.youtube.com/watch?v=aOUom71w5RI

Utvärdering och resultat - laboration

Resultat

Potatis:

Stärkelse: Nej

Druvsocker: Ja

Protein: Nej

Knäckebröd: (istället för morot)

Stärkelse: Ja

Druvsocker: Nej

Protein: Nej

Fisk:

Protein: Ja

Stärkelse: Ja

Druvsocker: Nej

Utvärdering

Eftersom det inte fanns morot var jag tvungen att ändra det till knäckebröd i stället, så det blev ju skillnad då i förhållande till hypotesen. Och på den sista lektionen då vi gjorde proverna, fanns det ingen örtsås, så jag kunde inte ta prov på den heller. 

Jag var säker på att potatisen skulle innehålla stärkelse eftersom det är en kolhydrat, men då jag gjorde provet var resultatet negativt. Jag blev fundersam och sökte upp på internet vad det kunde bero på och där hittade jag svaret. Om man skulle ta prov på potatisen, skulle man inte ha kallt vatten när man skulle ta reda på om den innehöll stärkelse för att kolhydraten tas bort. Så om jag skulle ha tagit varmt vatten hade provsvaret varit positivt. 

Fisken innehöll det jag trodde. Protein finns i kött och fisk är ett animaliskt livsmedel. 

Det blev några ändringar, men det gick bra ändå.

Om jag hade haft chansen att förbättra min undersökning hade jag gjort om proven flera gånger för att få ett säkrare svar. Och sen, som sagt, hade jag haft varmt vatten när jag kollade om potatisen innehöll stärkelse för då hade resultatet kanske varit annorlunda. 

Reflektion - hälsa

Sömn

Sömn är väldigt viktigt för mig. Därför sover jag i genomsnitt 9 timmar per natt. Jag behöver sova för att orka göra saker under dagen som att arbeta i skolan exempelvis. Personligen tycker jag att jag sover nog mycket, så det är inget jag känner att jag behöver förbättra. Jag skulle aldrig orka att vara på skolan om jag skulle somna tre på natten till exempel. Jag skulle inte ha någon energi vilket skulle kunna resultera i att jag skulle få lägre betyg osv. Sömn är viktigt för hälsan, för att man ska må bra.

Motion

Dock behöver jag motionera oftare. Jag har tränat skidor förut, men slutade när jag var tolv. Sedan dess har jag inte gått i någon sport, men jag har åkt på gym med mamma några gånger per vecka, men inte på senaste tiden för att jag har varit lat. Sen så klart har jag åkt skidor efter jag slutade, men nu har det varit så kallt ute den här vintern än så länge så jag har inte kunnat åka på en skidtur ännu. 

Att motionera är viktigt för att ha en god hälsa, så det är något jag borde förbättra. 

Mat

Jag äter fem mål om dagen; frukost, lunch, mellanmål, middag och kvällsmat. Jag behöver äta så många gånger för att ha energi under dagarna. Något jag skulle behöva äta oftare är frukt. Ibland äter jag ingen frukt på en dag, vilket är dåligt av mig. Jag skulle kunna ta med mig en frukt till skolan på långdagarna när jag blir hungrig, men av någon anledning glömmer jag alltid det. 

Annars i övrigt tycker jag att jag äter lagom mycket per dag för att jag ska kunna ha energi under dagen. Dock kanske jag ibland borde äta mer på skollunchen vissa dagar, men jag är ganska kräsen när det gäller mat så därför borde jag komma ihåg att ta med mig frukt dessa dagar.

(skriver eventuellt lite mer)

Planera undersökning

Frågeställning: Vilka näringsämnen finns i skolans maträtt, stekt fisk med potatis?

Hypotes: Jag tror att det finns stärkelse i potatis, eftersom stärkelse är ett av de vanligaste kolhydraterna, och kolhydrater finns i potatis. I fisk finns protein eftersom det är ett animaliskt livsmedel. Dessutom innehåller örtsåsen mjölk, och mjölk innehåller proteiner, tror jag, för att det är en animalisk produkt. Jag tror att en morot innehåller kolhydrater därför att det är en rotfrukt och potatis är också en rotfrukt, och den innehåller kolhydrater. Druvsocker tror jag finns i moroten.

Material:
•Bägare
•Provrör
•Vatten
•Fisk
•Örtsås
•Potatis
•Morot  
•Kokande vatten
•Glasstav
•Natriumhydroxid
•Jodlösning
•Kopparsulfat
•Skyddsglasögon

Metod: Ta en bägare och mosa fisken med vatten med hjälp av en glasstav. Sedan när allt är mosat, sätt det i ett provrör och tillsätt 3-4 droppar av natriumhydroxid (NaOH), i provröret. Tillsätt sedan en droppe av CuSO4 (kopparsulfat) i provröret. Slutligen skaka om allting i provröret så att allting blandas. När de tillsatta ämnena reagerar med livsmedlet ändrar blandningen färg. Blir blandningen lilafärgad innehåller livsmedlet näringsämnet protein. Gör samma sak med potatisen, örtsåsen och moroten.

Nu ska du ta reda på om det finns stärkelse i livsmedlen. Då mosar du potatisen med lite vatten i en bägare med hjälp av glasstaven. Sedan häller du i potatisblandningen i ett provrör. Därefter ska du tillsätta en droppe jod i blandningen. Sedan blandar du allt och om det blir en blå-svart eller lila färg innehåller livsmedlet stärkelse. Gör detta med alla livsmedlen.

Slutligen ska du undersöka om det finns glukos i livsmedlen. Mosa varje livsmedel i olika bägare och flytta sedan över blandningarna till provrör. Tillsätt sedan 6 droppar natriumhydroxid och kopparsulfat i varje provrör. Livsmedlen färgas då ljusblå. Placera sedan provrören i en bägare med kokande vatten. Om lösningarna i provrören blir gulorange innehåller livsmedlen glukos (druvsocker).

Trommers prov

Tillsätt 6 droppar av kopparsulfat (CuSO4) och natriumhydroxid (NaOH) i lösningen i provröret, som ska undersökas tills denna ändrar färg till ljusblå. Placera därefter provröret i kokande vatten. Om lösningen blir gulorange betyder det att den innehåller glukos (druvsocker).