onsdag 27 maj 2015

Beskriv ett ekosystem - grupparbete

Vi tog prover på vattnet i sjön, och använde en planktonhåv och en vattenhåv för att se om det fanns liv i vattnet. Jag försökte fånga en geting med vattenhåven men den smet så vi fick nöja oss med insekterna och bakterierna som mest troligt fanns i vattnet.

Sedan tog vi in proverna som vi undersökte i Biologisalen med mikroskop några dagar senare. I vattnet hittade vi levande organismer, vissa såg ut som små svarta prickar, och vi hittade även två pyttesmå larver som faktiskt gick att se med blotta ögat. Det var nog inte så mycket levande biomassa i vattnet som vi hade tagit från sjön eftersom proverna hade varit i burkarna över helgen, men som sagt hittade vi ändå några små larver och andra levande organismer.

Att det finns liv i sjön är ett bra tecken, då är det mest troligt inte något miljögift i vattnet, och om det nu ändå är det så är det inte så mycket att det påverkar vårat ekosystem speciellt mycket.

En näringskedja som kan tror sig finnas i vårat ekosystem:

ALGER-FISKAR-ROVFÅGEL
(Producenter)  (konsumenter) (toppkonsumenter)
(Dock såg vi inga fiskar eller rovfåglar men dem fanns säkert där… någonstans i området)

Något som skulle kunna göra vårat ekosystem i obalans är:
Om nu någon får för sig att hälla olja eller något annat miljögift i sjön så kommer de flesta djur, insekter och växter dö, eftersom alla dem behöver vattnet i sjön för att kunna leva.


Det fanns mycket träd runt sjön som vi tog proverna i. Mest tallar, granar men även någon enstaka björk, en typisk norrländsk skog.

Skrivet av Evelina och Sofia

tisdag 26 maj 2015

Vetenskapsman - Punktlista

Wilhelm Conrad Röntgen

•27 mars 1845 - 10 februari 1923 (blev 77år) Dog av magcancer

•Upptäckte röntgenstrålar år 1895. Stor förändring inom sjukvården

•Röntgen var fysikprofessor. Han ägnade mycket tid av sina studier att titta på fenomen och vid elektriska laddningar i gaser. 

•Tysk fysiker

•Skolkade mycket under skoltiden, men bättrade sig när han blev äldre.

•Familj - Fru - Anna Bertha Ludwig - dotter Josephine Bertha Ludwig

Röntgenstrålning

•Röntgenstrålning - Elektromagnetisk strålning. Passerar lätt genom människokroppen
Passerar dock lättare genom vävnader än benen i kroppen.

•Kan bildas när partiklar med hög fart träffar ytan på ett fast material. 

•Partiklarna - elektroner och fasta materialet metall 

•Wilhelm uppfann strålar (han kallade dem ”X-strålar”). De bildades då elektroner i röret träffade rörets glasvägg. (röntgenrör är en typ av elektronrör som används för framställning av röntgenstrålning)

•Det blev möjligt att se insidan av patienten.

•Röntgenstrålarna används än i dag vid medicinska undersökningar. Även en del i fysiken när man ska ta reda på hur endel ämnen är uppbyggda. 

•Första Nobelpristagaren inom fysik 1901 för sin upptäckt

Röntgenstrålning i Sverige

•Första röntgenundersökning - 1896

•Man visste dock inte att strålarna kunde vara skadliga. 
Det kunde leda till att man kunde få brännskador om läkarna använde för höga stråldoser. 

•Forskare som jobbade mycket med röntgenstrålar fick ofta cancer. 

•Man upptäckte sedan att strålarna kunde vara farliga och insåg att man var tvungen att skydda sig. Röntgenrören kapslades in i bly.

•Röntgen förekommer inom de flesta medicinska undersökningar. 

•Den traditionella tekniken är fortfarande användbar.
•Forskarna har däremot utvecklat ett flertal andra metoder inom röntgenområdet. T.ex. en teknik som gör det möjligt att undersöka flera skikt av något inre organ, exempelvis hjärnan. (s.k datortomografi)

•Utvecklingen går framåt. 

Källförteckning





onsdag 29 april 2015

Experiment - bikarbonat och citronsyra






















Efter att jag hade gjort tre försök provade jag att ta varannan ml av citronsyra och varannan ml bikarbonat, för att se om det skulle bli en annan effekt. Och det blev det. Själva bruset blev kraftigare då.

Det jag tycker var lite otydligt med detta experiment var att det stod inte om själva bruset skulle vara starkt under 30 sekunder eller om det bara skulle brusa lite grand under 30 sekunder.
Försök tre brusade starkt i trettio sekunder. På det försöket fyllde jag glasbägaren med 150 ml vatten och sedan hällde jag i 1 ml bikarbonat och 5 ml citronsyra.

Felkällor
Om jag hade fått göra undersökningen igen skulle jag prova med att ta 1/2 ml mått istället för bara hela milliliter (till exempel 2,5ml bikarbonat och 3,5ml citronsyra). Jag hade även kunnat prova göra samma försök flera gånger för att se ifall det skulle vara samma resultat.
Det hade kanske blivit en starkare effekt.
Kanske hade jag också kunnat prova ändra volymen med vatten i bägaren för att se om det hade blivit annorlunda effekt. Dessutom hade jag kunnat prova med annan temperatur på vattnet, till exempel varmare vatten. Bruset hade kanske blivit mer annorlunda då.
Jag hade också kunnat antecknat mer än vad jag har gjort under tiden jag gjorde denna undersökning.
Då hade jag lättare kommit ihåg allt jag hade gjort steg för steg.
Det var ganska svårt att mäta tiden eftersom man gjorde experimentet själv och var då tvungen att starta tiden samtidigt som man hällde i bikarbonat eller citronsyra. Därför fick man kanske inte riktigt den exakta tiden som bruset varade i. Man kanske hade behövt en kompis som tog tiden. Resultatet kanske hade blivit mer exakt.

tisdag 28 april 2015

Änglaspel - uppgift

KLICKA HÄR FÖR ATT KOMMA TILL FILMEN

Energiomvandlingar 
Först uppstår det rörelseenergi när kvinnan går in i huset. Därefter när hon tänder ljusen uppstår det en kemisk energi reaktion mellan tändstickan och tändsticksasken. När ljusen väl är tända uppstår värmeenergi.

torsdag 16 april 2015

Några gaser

Koldioxid, CO2

-Släcker eld
-Grumlar kalkvatten

Syre, O

-Tänder en glödande sticka

Väte, H

-Brandfarlig
-Brinner med ett s.k ”poff”
-Lätt gas

Helium, He

-Lätt gas
-Ädelgas
-Reagerar inte så lätt

Neon, Ne

-Ädelgas
-Reagerar inte så lätt

Kväve, N 

-78% i luften
-Konstgödsel & sprängämnen

Klor, Cl

-Giftig 
-Bakteriedödande
-Gulgrön gas

Metan, CH4

-Energirik
-Pruttar och rapar från nötkreatur

Växthuseffekten & hålet i ozonlagret

Växthuseffekten
Jorden är ungefär som ett växthus. Fast istället för ett glastak har jorden en atmosfär. Gaserna i atmosfären hindrar delar av värmestrålningen från marken att försvinna ut i rymden, genom växthuseffekten.

Själva gaserna kallas ibland för växthusgaser. Gaserna i växthuseffekten är vattenånga (H2O), koldioxid (CO2), metan (CH4) och kväveoxider (NO). Gaserna är viktiga eftersom om dem inte hade funnits hade jorden blivit så kall så att man inte hade kunnat leva här längre. Dock ökar mängden växthusgaser i atmosfären och det är inte bra.
Framförallt är det mängden koldioxid som har ökat rejält på senaste tiden, men också mängden metan och kväveoxider ökar.
Då det finns för mycket av dessa gaser hålls mer värme kvar och temperaturen stiger.
Största delen av höjningen av temperaturen kommer ske nära polerna. Det kan leda till att glaciärer smälter, vilket i sin tur kan leda till att havsytan stiger. Och djur som lever i klimat där det är is och så vidare kan dö ut på grund av att deras levnadsmiljö försvinner.

Många av världens befolkning bor nära kusterna och mycket av den odlade jorden ligger i samma område. Ifall havsytan stiger hamnar mycket odlad mark under havsytan, vilket kan leda till att människor måste flytta på grund av matbrist.

På det norra halvklotet finns det stora landområden som har marken frusen året om. Dessa områden kallas tundra. Den frusna marken innehåller döda växtdelar som inte har förmultnat. Ifall tundran skulle tina upp kommer förmultningen att sätta igång och då bildas det stora mängder av metangas.
Metangasens kapacitet att hålla kvar värmestrålning är tjugo gånger större än koldioxidens. Alltså är metangas en kraftfull växthusgas.
Då kor idisslar bildas metangas som de rapar ut i stora mängder. Risodlingar avger också mycket metangas.
Utsläpp av metan på grund av människans aktiviteter spelar en stor roll i uppvärmningen av jorden.
Något vi kan göra för att förbättra växthuseffekten är att köra bil på andra bränslen (t.ex. el, biogas och etanol). Vi kan också börja äta mindre kött eftersom att hanteringen av boskap och tillverkning av mat innehållande kött, fisk och skaldjur påverkar miljön på flera sätt.
Exempelvis är luftföroreningar, vattenföroreningar, men även jorderosion är flera konsekvenser för kötthantering.
Istället för att åka bil kan man ta cykeln när det kommer till kortare sträckor.
Man kan även åka kollektivtrafik istället för att åka bil som släpper ut gaser som inte är bra för miljön.


                                             


Bild hämtad från www.utslappsratt.se

Hålet i Ozonlagret
Ozon (O3) finns framförallt i ett område cirka 15-30 kilometer ovanför markytan, det kallas ozonskiktet.
O3 bildas genom en rad reaktioner med syrgasmolekyler. För att ozon ska bildas behövs mycket energi. Därför sker det framförallt högt uppe i stratosfären, där solstrålningen är stark. Det bildas lika mycket ozon som det bryts ner i normala fall. Därför finns det lika mycket ozon i ozonskiktet hela tiden.
Ozonet skyddar livet på jorden genom att ta upp UV-strålningen från solen. Men ozon är även ett giftigt ämne som man inte vill träffa på vid markytan.

Ozonlagret tunnas ut vid Antarktis, man kallade det för ozonhål. Man menar att det är väldigt glest mellan ozonmolekylerna.
Ozonskiktet över Sverige och Europa är skadat.

Konsekvenserna med ett uttunnat ozonskikt är att farlig UV-strålning lättare kan nå jordytan. I Australien är man särskilt vaksam. Helst vistas man med kläder i solen för att minska risken att få hudcancer. Den farliga UV-strålningen kan också ge dålig tillväxt för havens växtplankton.
Det är främst olika gaser som förstör ozonet i atmosfären. Speciellt är det klorflourkarboner (kallas freoner). Förr användes freoner i kylskåp och värmepumpar, men det är förbjudet i dag. Nuförtiden använder man andra gaser, exempelvis butan. Freonerna kommer fortfarande att fortsätta skada ozonskiktet på grund av sin långa livslängd.

Ozon kan bildas även vid markytan då det utvecklas mycket energi till exempel vid ett blixtnedslag. Det kan dessutom räcka med mindre energi, om syrgasen i luften samtidigt påverkas av andra ämnen. Av den orsaken kan det bildas ozon till exempel när solen lyser på bilavgaser en varm dag.
Att ozon kan bildas på markytan är mycket skadligt för växter och minskar jordbrukets skördar.