Verklig bild - skenbild

(Vi använde oss av 15+ och 15- linser)

Resultat:

Konkav:
Med den konkava linsen blev bilden en reflektion av linsen. Desto närmre man kom, desto mer inzoomad blev bilden.

Konvex:

Däremot med den konvexa linsen blev bilden en bild av ljuset, fast uppochned. När man förde ljuset närmre, blev bilden förstorad, men suddig, tillskillnad från när man hade ljuset längre ifrån och bilden var mer skarp.

Slutsats:

En konkav kan inte ge en avbildning,

"Totalreflexion" - laboration

Material: En kemibägare 250ml

Metod:

1. Häll vatten i bägaren. Titta från sidan så ser du att botten på bägaren ser ut som en spegel
2. Varifrån kommer ljuset som du ser i den speglande botten? Pröva om du kan placera en hand så att den syns i spegeln. Var placerar du den i så fall?
3. Var ska ögat vara för att den övre vattenytan ska se ut som en spegel?
4. Var ska ögat vara för att den böjda ytan ska se ut som en spegel?

Om man kollar i den speglande bottnen så kommer ljuset 

För att den övre vattenytan ska se ut som en spegel måste man stå ganska långt ifrån bägaren för att se en spegelbild. Exempelvis om det är spegelblankt vatten i en sjö så måste man stå en bit ifrån för att kunna se en spegelbild för om man befinner sig i vattnet då ser man ingen spegelbild.

Vi kunde inte hitta en spegelbild på den böjda ytan. 

"Ljustra fisk i skålen" - laboration

UPPGIFT

Lägg myntet på lådans botten. Häll i vatten i lådan till dess den är nästan full. Stöd blompinnen mot kanten och sikta noga. Håll noga koll på siktet. Stick ned ljustret mot myntet

RESULTAT

När vi stod ovanifrån och försökte att träffa myntet hamnade pinnen alltid en bit framför där myntet låg. Från sidan så speglades myntet så att det såg ut som om det befann sig flera mynt, vilket då gjorde det svårt att träffa myntet.

SLUTSATS

Hur ska man sikta för att träffa fisken/myntet?
För att träffa myntet måste man

Vad beror detta på?

Tre laborationer

1. 
Frågeställning: Vad sker när en ljusstråle träffar ytor med olika färger?

Hypotes: Jag tror att ljuset från de olika färgade pappren kommer att reflekteras på fotografiet.

Material: 
Papper vitt A4
Färgat A4
Svart A4
Foto
Ficklampa

Metod:
Låt en ljusstråle träffa en vit, en färgad och en svart pappersyta. Titta på ett foto i belysningen från papperet, inte från lampan. Om det är skillnad, förklara skillnaden.

Resultat: Ljusskenet reflekterades från A4 pappren till fotot. Ljuset på det svarta papperet reflekterades inte över till fotot dock.

Slutsats: Förklara det du ser. Jämför detta med något ur verkligheten tex vita och svarta kläder på sommaren.

2. 
Frågeställning: Är det någon skillnad om ljuset träffar en vit pappersyta eller en skrynklig aluminiumfolie?

Hypotes: Jag tror att aluminiumfoliet kommer göra så att det lyser upp mer än med det vita papperet över bilden.

Material: 
Papper vitt A4
Aluminiumfolie
Foto
Ficklampa

Metod: Titta på ett foto i belysning från papperet/aluminiumfoliet.

Resultat:

Slutsats: Förklara det du ser. Jämför detta med något som du har mött i vardagen.

3. 
Frågeställning: Vad är regeln för reflektion i plana speglar?

Hypotes: 

Material:
2 plana speglar
Linjal
Pappersark
Gradskiva
2 träklossar

Metod: 
1. Tejpa fast en plan spegel på en träkloss så att spegeln står lodrätt. Ställ spegeln på ett pappersark och rita en rät linje på papperet längs spegelns nedre kant. Rubba sedan inte spegeln.

2. Drag med hjälp av en linjal ytterligare en rät linje, som går snett in mot spegeln. Vi tänker oss att linjen är en ljusstråle, som går snett in mot spegeln. Markera strålens riktning med en pil.

3. Rikta in linjalen så att den kommer i linje med spegelbilden av den infallande stråle du har ritat.

Rita en linje längs linjalen.

Ta bort spegeln och linjalen. Du har nu
• en linje som visar var spegelytan är
• en linje som visar den infallande strålen
• en linje som visar den reflekterande strålen.
Rita en pil som visar den reflekterande strålens riktning.

4. Med normal menar man en linje som går vinkelrätt mot spegeln.
Rita normalen till spegeln i den punkt där den infallande strålen träffar spegeln.
Markera infallsvinkeln med i och reflektionsvinkeln med r i din figur.
Mät sedan dessa båda vinklar med en gradskiva.

Infallsvinkeln, i = 31 grader
Reflektionsvinkeln, r = 31 grader

Vilken slutsats kan du dra?

Slutsats: 

Infallsvinkeln och reflektionsvinkeln är lika stora.

Friktion

Uppgift:
Du ska dra en person över golvet:som är barfotasom har på sig strumporsom bär gympaskorVad händer? Varför?

Hypotes
Det är många olika saker som kan påverka vilket alternativ som går trögast. Om personen exempelvis är barfota och fötterna är svettiga och golvet är smutsigt går det trögare att dra personen över golvet. Sedan finns det flera olika typer av gympaskor. Vissa gympaskor har en sula som fäster mer än vissa andra, vilket gör att friktionen är olika beroende på vilka skor man har på sig. Dock när det kommer till strumpor så är det alltid ganska lätt att dra en person över golvet. En annan sak som kan påverka vad som är svårare att dra över golvet är hur mycket en person väger. 
Jag tror det kommer att vara svårast att dra personen som är barfota över golvet. 

Testet:
När vi testade att dra Signe över golvet när hon var barfota gick det långsamt att dra henne framåt. Hon stod inprincip helt stilla. Men sedan när hon hade på sig sina skor (vilka för övrigt var Converse) gick det lite lättare. 

Hitta tyngdpunkten

För att kunna hitta tyngdpunkten på en kartongbit behöver man fästa en vikt och en spik på varsin ände på ett snöre. Sedan genom att stoppa fast spiken i ett av hörnen på kartongbiten och låta vikten hänga fritt kan man se att tyngdpunken kommer att finnas någonstans längs med snöret. Sedan kan man upprepa detta med att placera spiken på fler hörn för att ta reda på ett ungefär var tyngdpunkten befinner sig med hjälp av att man ritar streck längs med snöret. Och där strecken korsar varandra finns tyngdpunkten.

Regeln för jämvikt

Vetenskapsman - Punktlista

Wilhelm Conrad Röntgen

•27 mars 1845 - 10 februari 1923 (blev 77år) Dog av magcancer

•Upptäckte röntgenstrålar år 1895. Stor förändring inom sjukvården

•Röntgen var fysikprofessor. Han ägnade mycket tid av sina studier att titta på fenomen och vid elektriska laddningar i gaser. 

•Tysk fysiker

•Skolkade mycket under skoltiden, men bättrade sig när han blev äldre.

•Familj - Fru - Anna Bertha Ludwig - dotter Josephine Bertha Ludwig

Röntgenstrålning

•Röntgenstrålning - Elektromagnetisk strålning. Passerar lätt genom människokroppen

Passerar dock lättare genom vävnader än benen i kroppen.

•Kan bildas när partiklar med hög fart träffar ytan på ett fast material. 

•Partiklarna - elektroner och fasta materialet metall 

•Wilhelm uppfann strålar (han kallade dem ”X-strålar”). De bildades då elektroner i röret träffade rörets glasvägg. (röntgenrör är en typ av elektronrör som används för framställning av röntgenstrålning)

•Det blev möjligt att se insidan av patienten.

•Röntgenstrålarna används än i dag vid medicinska undersökningar. Även en del i fysiken när man ska ta reda på hur endel ämnen är uppbyggda. 

•Första Nobelpristagaren inom fysik 1901 för sin upptäckt

Röntgenstrålning i Sverige

•Första röntgenundersökning - 1896

•Man visste dock inte att strålarna kunde vara skadliga. 

Det kunde leda till att man kunde få brännskador om läkarna använde för höga stråldoser. 

•Forskare som jobbade mycket med röntgenstrålar fick ofta cancer. 

•Man upptäckte sedan att strålarna kunde vara farliga och insåg att man var tvungen att skydda sig. Röntgenrören kapslades in i bly.

•Röntgen förekommer inom de flesta medicinska undersökningar. 

•Den traditionella tekniken är fortfarande användbar.

•Forskarna har däremot utvecklat ett flertal andra metoder inom röntgenområdet. T.ex. en teknik som gör det möjligt att undersöka flera skikt av något inre organ, exempelvis hjärnan. (s.k datortomografi)

•Utvecklingen går framåt. 

Källförteckning

http://www.tekniskamuseet.se/1/1801.html

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/wilhelm-r%C3%B6ntgen

http://www.nobelmuseum.se/sv/skola/lar-dig-mer-rontgen

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/r%C3%B6ntgenstr%C3%A5lning

http://en.wikipedia.org/wiki/Wilhelm_R%C3%B6ntgen

Olika Energislag

Energi

Vindkraft

Vindkraftverk används främst till att producera el.

Nackdelar med vindkraft är att de låter väldigt högt och måste då stå på en plats ett bra avstånd från bostäder så att det inte blir störigt för de boende. 

Vindkraftverk är miljövänliga eftersom att vinden tar ju aldrig slut, och då behöver man inte förbränna något, alltså släpper inte vinkraftverken ut något som inte är bra för miljön. 

Det är även viktigt var man placerar ut vindkraftverken, dem måste stå där det blåser mycket. Man placerar vindkraftverk till havs och på land. 

Dock så kostar det mycket att bygga vindkraftverk. 

Sverige hade drygt 2600 vindkraftverk år 2013. 

Kärnkraft

Med av kärnkraftanvändning behövs inte utsläpp av växthusgaser och utsläpp av skadliga gaser i luften. 

I USA, Storbritannien och dåvarande Sovjetunionen under 1950-talet byggdes de första kärnkraftverken. Sverige har idag tre kärnkraftverk som ligger i södra delen av landet. 

2012 levererades ungefär 61TWh el, vilket då motsvarade ungefär 38 procent av Sverige genererande elektriska energin.  

Nackdelar om kärnkraft:

• Det finns en stor risk att kärnkraftverken sprängs. Man måste alltid försöka ha kärnkraftverken i stor säkerhet. Stora katastrofer kan uppstå. 

Fördelar med kärnkraft: 

Miljövänliga, påverkar inte växthuseffekten. 

Släpper inte ut farliga gaser till luften.

Solkraft

Solkraftverk används för att producera el

Fördelar: 

Inga miljöfarliga ämnen släpps ut i luften.

Kostar inte så mycket. Själva investeringen är ganska kostsam, men eftersom solen kostar inget är inte solkraftverk inte så extremt dyrt i längden. 

Nackdelar:

Känslig för skugga, man måste tänka på att solcellerna inte överskuggas.

Går inte att använda sig av solenergi 100% av hela året i Sverige.