onsdag 3 maj 2017

Tvättmedel

Tvättmedel
Tvättmedel finns i olika former, i pulverform, flytande, som gel, tabletter och så vidare. Man kan även dela in tvättmedel i grupperna vittvätt och kulörtvätt. Vittvättmedel innehåller blekmedel för att bleka bort fläckar och att behålla textiliernas vita färg. Kulörtvättmedel är för färgade textilier och innehåller inte något blekmedel eftersom annars skulle det göra så att klädernas färger mattas av.

Förekommande ämnen

Tensider
De flesta tvättmedlen innehåller tensider vilket har förmågan att lösa upp smutsen från kläderna man tvättar. Tensider är ett samlingsnamn för substanser som sänker ytspänningen för exempelvis vatten, vilket gör att tvättvattnet tränger in lättare i tyget. Ämnena består av en vattenavvisande (hydrofob) och en vattenlöslig (hydrofil) del. Tensid är en molekyl som kan kanske bäst kan förklaras som ett ”huvud med en svans” där huvudet är den vattenlösliga delen (hydrofil) och svansen är den fettlösliga delen (hydrofob). Den vattenlösliga delen bestämmer vad för slags tensid det är. Oftast består smuts av fett i någon form och tvätteffekten uppstår genom att tensiderna borrar in svansarna i fettet och skapar därigenom en hinna runt fettklumpen och lyfter ut smutsen i vattnet.

Olika sorters tensider som finns är:
• anjoniska tensider, negativt laddade
• katjontensider, positivt laddade
• nonajontensider, oladdade
• amfolytiska tensider, laddningen beror på PH värdet.
 Det är anjontensider och katjontensider som nästintill alltid förekommer i tvättmedlen.

Fosfater
Förr användes fosfat som ett ämne i tvättmedel. Fosfat blev dock förbjudet att använda i EU eftersom det hade en negativ påverkan på miljön. Fosfater var under en lång tid en viktig ingrediens i tvättmedel därför att den hade egenskapen att mjukgöra tvätten. Nackdelarna var att reningsverken inte kunde ta hand om fosfaterna vilket bidrog till övergödning av många sjöar. Övergödning betyder att igenväxningstakten av sjöar ökar och gör så att sjön snabbare övergår i en våtmark, vilket självklart har en mycket negativ påverkan på djur i vattnet, exempelvis kan inte fiskar leva i sjön längre och det slutar med att fiskarna dör ut. Tvättmedlen som inte har något innehåll av fosfater innehåller istället ofta zeoliter, såpa (såpbaserat tvättmedel) som generellt anses vara bättre gällande miljötänk.

Olika tillsatser
Det finns olika tillsatser som man också brukar ha i tvättmedel, som till exempel CMC som fungerar som smutsbärare vid tvätt. Den smuts som tvättas av från kläderna hålls flytande i tvättvattnet utan att falla tillbaka på textilierna. Ibland använder man optiska vitmedel för att göra så att man uppfattar tvätten vitare än vad den egentligen är och färgerna kan ses som klarare.
Någonting man även brukar ha i tvättmedel för att tvätten ska få en härlig doft är parfym.

Tvättmedlets samhällspåverkan
Självklart har tvättmedlet påverkat samhället på olika sätt. Innan tvättmaskinerna och de moderna tvättmedlen fanns brukade man börja med att lägga smutstvätten i blöt i vatten med i något som kallas lut eller soda. Efter ett par dagar i blöt gnuggades tvätten med händerna, ibland mot en tvättbräda. Sedan kokades tvätten i en stor tvättgryta. Tvätten sköljdes där vatten fanns, till exempel i en å eller sjö. Till slut klappade man tvätten med ett klappträ mot en bred bräda längst ut på en brygga. Därefter var det dags att hänga upp tvätten på tvättlinor för att få den att torka. Dock kunde man inte tvätta alla sorters kläder på detta viset utan då fick man tvätta dem i urin eller i vatten med riven potatis. Fläckar på kläderna togs bort med brännvin. Denna process tog väldigt lång tid, så tvättningen effektiviserades rejält då tvättmedlet samt tvättmaskinen kom till. Nu då tvättmaskinen och tvättmedlet finns behöver man bara slänga in kläderna i tvättmaskinen och hälla i lite tvättmedel och sedan trycka på en knapp och så tvättar maskinen alltihop själv. Tvättmedlet har definitivt påverkat samhället på så sätt att tvätta kläder har blivit en mycket mer effektiv och inte lika energikrävande process.

Källor

onsdag 22 februari 2017

Verklig bild - skenbild

(Vi använde oss av 15+ och 15- linser)

Resultat:

Konkav:
Med den konkava linsen blev bilden en reflektion av linsen. Desto närmre man kom, desto mer inzoomad blev bilden.

Konvex:

Däremot med den konvexa linsen blev bilden en bild av ljuset, fast uppochned. När man förde ljuset närmre, blev bilden förstorad, men suddig, tillskillnad från när man hade ljuset längre ifrån och bilden var mer skarp.

Slutsats:

En konkav kan inte ge en avbildning,

Bilder till labb

onsdag 15 februari 2017

"Den första linsen" - laboration

Material: plast, text

  • Lägg en droppe vatten på det plastade pappret. Ser texten större eller mindre ut? Vilken slags lins fick du? Rita hur det ser ut från sidan, anteckna.  Nackdelen med denna lins är att man bara kan studera det som droppen ligger på.
  •  


Texten blir större om man håller upp papperet några centimeter över texten. Vattnet på papperet blir som en lins och fungerar nästan som ett förstoringsglas.

"Totalreflexion" - laboration


Material: En kemibägare 250ml

Metod:

  1. Häll vatten i bägaren. Titta från sidan så ser du att botten på bägaren ser ut som en spegel
  2. Varifrån kommer ljuset som du ser i den speglande botten? Pröva om du kan placera en hand så att den syns i spegeln. Var placerar du den i så fall?
  3. Var ska ögat vara för att den övre vattenytan ska se ut som en spegel?
  4. Var ska ögat vara för att den böjda ytan ska se ut som en spegel?

Om man kollar i den speglande bottnen så kommer ljuset 

För att den övre vattenytan ska se ut som en spegel måste man stå ganska långt ifrån bägaren för att se en spegelbild. Exempelvis om det är spegelblankt vatten i en sjö så måste man stå en bit ifrån för att kunna se en spegelbild för om man befinner sig i vattnet då ser man ingen spegelbild.

Vi kunde inte hitta en spegelbild på den böjda ytan. 

"Ljustra fisk i skålen" - laboration

UPPGIFT

Lägg myntet på lådans botten. Häll i vatten i lådan till dess den är nästan full. Stöd blompinnen mot kanten och sikta noga. Håll noga koll på siktet. Stick ned ljustret mot myntet

RESULTAT

När vi stod ovanifrån och försökte att träffa myntet hamnade pinnen alltid en bit framför där myntet låg. Från sidan så speglades myntet så att det såg ut som om det befann sig flera mynt, vilket då gjorde det svårt att träffa myntet.

SLUTSATS

Hur ska man sikta för att träffa fisken/myntet?
För att träffa myntet måste man

Vad beror detta på?

onsdag 8 februari 2017

Tre laborationer

1. 
Frågeställning: Vad sker när en ljusstråle träffar ytor med olika färger?

Hypotes: Jag tror att ljuset från de olika färgade pappren kommer att reflekteras på fotografiet.

Material: 
Papper vitt A4
Färgat A4
Svart A4
Foto
Ficklampa

Metod:
Låt en ljusstråle träffa en vit, en färgad och en svart pappersyta. Titta på ett foto i belysningen från papperet, inte från lampan. Om det är skillnad, förklara skillnaden.

Resultat: Ljusskenet reflekterades från A4 pappren till fotot. Ljuset på det svarta papperet reflekterades inte över till fotot dock.

Slutsats: Förklara det du ser. Jämför detta med något ur verkligheten tex vita och svarta kläder på sommaren.

2. 
Frågeställning: Är det någon skillnad om ljuset träffar en vit pappersyta eller en skrynklig aluminiumfolie?

Hypotes: Jag tror att aluminiumfoliet kommer göra så att det lyser upp mer än med det vita papperet över bilden.

Material: 
Papper vitt A4
Aluminiumfolie
Foto
Ficklampa

Metod: Titta på ett foto i belysning från papperet/aluminiumfoliet.

Resultat:

Slutsats: Förklara det du ser. Jämför detta med något som du har mött i vardagen.

3. 
Frågeställning: Vad är regeln för reflektion i plana speglar?

Hypotes: 

Material:
2 plana speglar
Linjal
Pappersark
Gradskiva
2 träklossar

Metod: 
1. Tejpa fast en plan spegel på en träkloss så att spegeln står lodrätt. Ställ spegeln på ett pappersark och rita en rät linje på papperet längs spegelns nedre kant. Rubba sedan inte spegeln.

2. Drag med hjälp av en linjal ytterligare en rät linje, som går snett in mot spegeln. Vi tänker oss att linjen är en ljusstråle, som går snett in mot spegeln. Markera strålens riktning med en pil.

3. Rikta in linjalen så att den kommer i linje med spegelbilden av den infallande stråle du har ritat.

Rita en linje längs linjalen.

Ta bort spegeln och linjalen. Du har nu
• en linje som visar var spegelytan är
• en linje som visar den infallande strålen
• en linje som visar den reflekterande strålen.
Rita en pil som visar den reflekterande strålens riktning.

4. Med normal menar man en linje som går vinkelrätt mot spegeln.
Rita normalen till spegeln i den punkt där den infallande strålen träffar spegeln.
Markera infallsvinkeln med i och reflektionsvinkeln med r i din figur.
Mät sedan dessa båda vinklar med en gradskiva.

Infallsvinkeln, i = 31 grader
Reflektionsvinkeln, r = 31 grader

Vilken slutsats kan du dra?

Slutsats: 

Infallsvinkeln och reflektionsvinkeln är lika stora.